Lungcancer

Mitt skolarbete i onkologi.

Lungcancer

av Ann Ericsson

Inledning

Lungcancer är den femte vanligaste formen av cancer i Sverige. 3 500 personer får diagnosen varje år och det är mest män som drabbas men sjukdomen ökar kraftigt bland kvinnor. Förändrade rökvanor anges som orsak till ökningen. I de flesta fallen är patienten 60 år eller äldre, färre än 5% är under 50 år vid insjukningstillfället.

Lungornas funktion och uppbyggnad

Lungorna består av lober, tre stycken i den högra och två stycken i den vänstra. Den elastiska bindväven gör att lungorna kan utvidga sig vid inandning och dras samman vid utandning. Lungvävnaden är ömtålig och näsan, luftstrupen och luftrören hjälper till att rena och värma inandningsluften. Från luftstrupen går två bronker ner i varsin lunga där de förgrenar sig och avslutas i små blåsor, alveoler. Runt alveolerna finns små blodkärl, kapillärer. De röda blodkropparna i blodet tar upp syre från inandningsluften i alveolerna och transporterar ut syret i kroppen samtidigt lämnar de av koldioxid som försvinner med utandningsluften.

Olika typer av lungcancer

De flesta celler delar sig och då blir den nya cellen en exakt kopia och den gamla cellen dör. Uppkommer en skada klarar cellen oftast av att reparera sig själv. Om cellen inte kan reparera sig själv kan den inte kontrollera delningen och förökar sig okontrollerbart samtidigt som den gamla cellen inte dör efter delning. Cancercellerna klumpar ihop sig och bildar en tumör.

 

Det finns två huvudgrupper av lungcancer som bygger på cancercellernas utseende och ursprung.

Småcellig lungcancer är små, tätt packade celler som liknar havrekorn i formen. Den växer fort och vid upptäckt har den ofta spridit sig.

Icke-småcellig cancer där de två vanligaste är:

Adenokarcinom som är den vanligaste formen av lungcancer. Den uppkommer i körtelcellerna i lungans slemhinna.

Skivepitelcancer utgår från bronkerna i lungan och bildas i skivepitel, vävnaden är platt och skivformig och ligger lager på lager.

Orsak

Den främsta orsaken till lungcancer är rökning som ökar risken för speciellt skivepitelcancer och småcelligcancer. Rökningen ligger bakom 80-90% av lungcancerfallen. Andra orsaker till lungcancer kan vara asbest, radon, bilavgaser och industriutsläpp. En kombination av t.ex rökning och radon ökar risken för lungcancer.

Spridningsväg

Metastaser, dottertumörer, är vad som gör sjukdomen livshotande. De flesta patienterna skulle kunna botas med strålning eller operation om inte cancern spridit sig. I en tredjedel av de nyupptäckta fallen har cancern hunnit sprida sig. Cancerceller från primärtumören kan lossna och spridas i kroppen via blodet eller lymfvätskan. De flesta cellerna dör men någon enstaka kan fastna i kapillärerna, de minsta blodkärlen, i något annat organ, börja dela sig och bilda metastaser. Är primärtumören lungcancer består metastaserna av lungcancerceller. Metastaser från lungcancer sätter sig ofta i skelettet eller i hjärnan.

Sjukdomssymtom

Det vanligaste symtomet är hosta som beror på att slemhinnan i luftvägarna är irriterad eller att tumören trycker ihop luftvägarna.

Andfåddhet i vila eller vid lätt ansträngning, smärta i bröstkorgen, pipande eller väsande andning beror på förträngningar i luftvägarna. Om tumören blockerar ett luftrör kan det ge lunginflammation med feber och svettningar. Sent i sjukdomen brukar symtom som viktminskning, aptitlöshet och trötthet uppkomma. Svullna lymfkörtlar, svårighet att svälja, heshet och andnöd kan orsakas av metastaser.

Diagnostisering

Vid misstänkt lungcancer sker först en lungröntgen och i de flesta fall upptäcks sjukdomen redan där. Andra exempel på undersökningar som kan ge ytterligare information är:

Datortomografi som ger information om hur stor tumören är och för att se om cancern spridit sig till lymfkörtlarna mellan lungorna eller till organ i buken.

PET, positronemissionstomografi, avbildar tumören och visar om det finns aktiva tumörceller.

Bronkoskopi. Ett bronkoskop förs ner i lungorna och läkaren kan undersöka luftstrupen och luftrören. Det är också möjligt att ta ett prov på lungvävnaden.

Cellprov med en tunn nål tas när cancern växer i lungans yttre del. Genom bröstkorgsväggen förs nålen till tumören och suger upp celler som sedan skickas på undersökning.

Tumörmarkör. När cellerna delar sig och bildar tumörer frigörs vissa substanser. Dessa läcker sedan ut i blodet och/eller urinet beroende av var de sitter. Vid lungcancerformen adenocarinom mäts tumörmarkören CEA.

Behandling

Lungcancer delas in i fyra stadier och behandlingen beror på vilken typ av lungcancer och i vilket stadium sjukdomen befinner sig i.

Stadium I tumören är begränsad och har inte spridit sig.

Stadium II och III har cancern spridit sig till lymfkörtlar.

Stadium IV har cancern spridit sig till hela kroppen och metastaser finns i andra organ.

Operation

Lungan är uppdelad i olika lober. Är cancern begränsad till en lob räcker det ofta med en lobektomi, den lob där cancern finns tas bort. Finns det tumörer i fler än en lob opereras hela lungan bort, pulmektomi.

Strålbehandling

Finns det risk för återfall kompletteras operationen med strålbehandling. I de fall som inte kan opereras ges strålbehandling i högre doser. Vid småcellig cancer som inte har metastaserat till andra organ kombineras ofta strålbehandling och cytostatikabehandling.

Cytostatika

Cytostatika är ett läkemedel som förs ut i kroppen med blodet och angriper celler som håller på att dela sig. Eftersom cytostatika förs ut med blodet kan det nå celler som spridit sig i kroppen. Resultatet brukar vara att cancern krymper, speciellt hos patienter med småcelligcancer. Studier visar att cytostatika förlänger livet och att ett antal patienter kan botas helt.

Nya behandlingsmetoder

Nya behandlingsmetoder har kommit på senare tid som kan komplettera nuvarande behandlingar.

Genterapi, försöker att i cellen ersätta den skadade genen med en normal kopia.

Immunoterapi försöker stimulera kroppens immunförsvar genom att designade antikroppar känner igen och binder proteiner på cancercellens yta.

Antiangiogenes förhindrar tumören att bilda nya blodkärl och på sätt stryps tillförseln av syre och näring och tumören förhindras växa och sprida sig.

Förekomst och dödlighet

Lungcancer är den femte vanligaste formen av cancer men det är den cancerform som har den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken. Orsaken är att de flesta som får diagnosen är långt framskridna i sjukdomen, är äldre och har andra sjukdomar orsakade av rökning som KOL eller hjärt- kärlsjukdom. Detta tillsammans gör att möjligheten minskar att genomgå en påfrestande behandling som skulle kunna bota patienten.

Statistik

Sedan 1980-talet har lungcancer minskat bland män men ökat bland kvinnor orsaken är kvinnors förändrade rökvanor.[13]

 

3 652 nya fall upptäcktes 2011 jämt fördelade mellan män och kvinnor.

 

Ungefär 100 personer om året insjuknar vid 50-års ålder de flesta fallen är i 70-årsåldern.

Den relativa 10-årsöverlevnaden, alltså hur många cancerpatienter som beräknas vara i livet efter 10 år, jämfört med människor av samma kön och ålder i befolkningen, är 9,2 % för män och 13,7 för kvinnor.