5 minuter.

5 minuter när jag behöver det.
5 minuter att skrika, svära, förbanna världen och högre makter.
5 minuter att känna rädsla, fruktan, gråta och känna mig svag.
5 minuter inte mer.

Jag är tillbaka på samma ställe som jag var när jag började blogga, med några skillnader. Den här gången måste jag vara dubbelt så stark och den här gången är jag förbannad, jävligt förbannad över livets orättvisa.

Förra gången var jag helt knäckt av ledsenhet och jag kunde inte komma ut ur Landet Långtborta. Den här gången sjönk jag djupt ner men bestämde mig att nu måste jag vara stark. De behöver mig. Oron, sorgen och rädslan finns kvar och jag kommer säkert att falla men jag vet också att efter varje fall kommer jag att resa mig. När de behöver mig så finns jag där. De är Mina Människor.

"Jag måste trösta skruttet, jag får inte vara svag
för hon är nog, om möjligt, ännu räddare än jag!"

Stick och brinn

Hur många gånger ska vi behöva spela schack med liemannen innan den jäveln fattar att han inte är välkommen och kan sticka och brinna

Fruktan

Det finns saker som man går i åratal och fruktar mer än annat.  Saker som man är så rädd att få höra.  Telefonsamtal som  gör att håret på armarna ställer sig upp och hjärtat fryser till is. Jag önskar att jag inte hade svarat i telefonen idag.

Mål och nyårslöften

Jag har alltid haft svårt att sätta mål. Speciellt i träningen. Jag vill inte delta i olika cykellopp eller andra tävlingar. Har inget sånt intresse alls. De säger hela tiden att man ska ha ett mål med varje träning. Vad innebär det? Att jag ska överleva eller trampa fortare än förra gången eller? Jag vet inte och ingen har kunnat hjälpa mig att finna ut vad det är.

Alla mål jag har satt har blivit så avlägsna och luddiga, även om jag satt små delmål. Men så snubblade jag över en FB-sida inom hälsa och träning som satte upp små dagliga mål och jag kände med en gång att det borde passa mig. Först sätta lätta mål så jag övar mig för att sen sätta större. Kände mig inspirerad för första gången på länge. Så jag har skrivit små mål till nästa vecka. En del hälsosamma en del inte så hälsosamma och en del är bara till njutning. Därför att en sund kropp är inte bara stora muskler och att vara mager. Det är även att må bra i själen. Det är att göra saker som man tycker om. Ett vackert yttre och en perfekt kropp betyder inget, om insidan, hjärta och själ, är fula.

Jag inbillar mig inte att jag är en inspiratör och jag ser mig inte som en sån heller eftersom det alltid känns som jag kämpar i motvind. Hösten har varit jobbig med inflammationer, kraftiga virusinfektioner och ett sockervärde som är skyhögt. Jag har kommit ifrån träningen för inspirationen och orken har saknats.

Nu vågar jag väl inte börja träna igen så här strax efter nyår. Läste ett inlägg från en som kallar sig "inspiratör" att om man börjar träna i januari, som ett nyårslöfte, så är man ett skämt. Många försvinner i februari det säger jag inget om, men tänk om några fortsätter, är det inte de som ska inspireras att kämpa vidare. De redan troende har kommit långt på vägen och att se ner på de som inte har kommit lika långt utan kanske kämpar sig till varje pass, kämpar sig igenom varje pass, inte orkar lyfta lika tungt eller trampa lika fort är en större hjälte än "inspiratören" som ser ner på dem bara för att de började träna i januari. Vi har alla varit nybörjare och kämpat. Så spelar det nån roll att man försöker leva hälsosamt efter nyår. Är det inte bra att man försöker.